carolinaw

Åh, jag såg filmen The Help igår tillsammans med Jonny. Vilken underbar film! Varför skapas det inte fler bra filmer här i världen? Jag ser på film lite då och då men det är allt för sällan som en film verkligen berör och följer med mig i tankarna några dagar efteråt, sådär som bara en bra film kan göra. Och så fort jag ser en sådan film så måste jag även dela med mig av hur bra den är, som nu till exempel. So now you know. :)

Tillbaka till packningen....

"Two ananas for the price of one."

Ni vet den reklamen, lite roligt tycker jag. Fniss.

Jaha, då har jag försökt klippa gräsmattan, IGEN. Gick åt helvete så nu får vi väl betala det också. Jippi. Och fått skit av grannan har jag också fått. Han trodde att jag, lilla oskyldiga jag, hade ringt till mimer och klagat på hans hundar. Hell no. Nån annan hade ringt och klagat och sen var hon i vår lägenhet och gjorde besiktning och då hörde hon dem så då gick hon över. Seriöst, jag kunde inte bry mig mindre om deras hundar och så ska han släppa ur sin vrede på mig. Inte okej.

Suck.

I Kicksbutiken möttes jag av 20% på alla nagellack och hela OPIs muppets kolletion. Mitt bankkonto kände nog att det började svida redan då även om jag inte köpte något. Nu har jag i alla fall varit klok nog för att köpa de nagellack jag vill ha eftersom att jag; 1. Inte köpte hela rubbet där och då. 2. Faktiskt har googlat och kommit fram till vilka som var snyggast. Det mindre kloka var att googla och därigenom komma in på en nagellackblogg som gjorde fallet ännu hårdare. Där fick jag nämligen upp ögonen för ytterligare två nagellack, dock av den billigare prisklassen (ibland har jag tur). Här är mitt hjärtas begär just nu:

OPI Designer, de better

 

OPI Animal-istic

 

Models own Magenta Pearl

 

Isadora Black Galaxy

 

Så fort jag går innanför den förbannade ytterdörren här hemma så får jag panik inombords. Det är SÅ mycket saker som behöver fixas och det känns verkligen som att allt hänger på mina axlar. Egentligen så är det nog inte bara så det känns, väldigt mycket är på mitt ansvar också. Men just nu är det för mycket. När saker hopar sig, att göra listan blir längre och längre men det går inte att få sakerna gjorda utav mer eller mindre komplicerade skäl. Jag behöver bil, mer tid, en lägenhet att flytta in i NU och än en gång, mer tid!

Just nu är jag ganska lost, vad gäller allt. Något som jag definitivt inte känner mig hemma med.

Ciat ur boken jag nyss läste ut. Señor Peregrino hette den om det var någon som undrade. Väldigt läsvärd : )

What's up?! Jag har börjat denna söndag på ett väldigt ovanligt sätt, jag har nämligen gjort saker! På en söndag, helt unbelievable, I know! Jag skulle till och med klippa våra gräsmattor, men trimmern ville sig inte så då får vi väl se om det kommer hinnas med innan det kommer snö. För vi måste klippa gräsmattorna innan vi flyttar tydligen, så det är inte så att jag roas av att göra det nu i november utan jag är faktiskt så illa tvungen. Ganska pinsamt kommer det bli, grannar kommer nog undra vad tusan jag gör egentligen. Vinterjacka, vantar, vinterskor och en trimmer.

Nu måste jag även berätta om det med despertata jag varit med. Jag jobbade ju nämligen på Bill & Bob inatt. Ett mycket kärt återseende faktiskt. På bussen hem så sitter det en tjej jag inte känner i sätet bredvid mig. När bussen har åkt ungefär halva vägen så kommer en kille i 20års åldern fram till oss och frågar: "Är ni två kompisar eller? "Nej." Svarar tjejen i sätet bredvid, då hon sitter längst ut. Men killen ger sig inte för det. "Alltså jag och min kompis ska hem till mig nu, ni har liksom inte lust att följa med ändå?". "Nej." Svarar tjejen igen. Killen ser lite omtöcknad ut, kanske är det alkoholen eller också är han inte van vid avvisanden. "Och du är säker att du inte vill?" Frågar han mig i ett sista desperat försök. "Ja, helt säker" Säger jag. "Då får jag väl fråga vidare då" Säger han tomt och lite nedstämt innan han vinglar vidare genom bussen med blicken vandrandes mellan raderna av människor. Och såhär tänker jag: Man brukar ju skoja lite om kvart i två raggen på krogen, men det här försöket tar ju det hela till en helt ny nivå. Fniss.

Jag är så lycklig för att jag fick in på knackning kl. 11:11 idag den 11/11 2011! På riktigt så är jag så glad, haha. Jag är inte normal. Men det vet vi ju redan!

När jag mår såhär bra som jag gör just nu så lyssnar jag gärna på känslosamma låtar. Låtar uttrycker känslor så mycket bättre än vad jag gör, även fast det ibland är fel känsla så är det fortfarande med samma intensitet. Så här kommer mina låtval för kvällen. (+ lite idolmoa)

Thank you and goodnight, nu ska jag slå mig ner i sängen brevid min älskade Jonny och kolla på ett houseavsnitt.

Kan vi hoppa en månad framåt, tack? Orkar ej med allt jobbigt. Vart ska jag börja med allt som finns att göra inför flytten? Har typ slängt massor av gamla skor som stod i en garderob och skräpade. That's it. Sedan känns det som att det bara är småprylar och alldeles för stora grejor som exempelvis hårprodukter och sängen. Sedan känner jag också lite såhär att om nu mina tapeter är förstörda så orkar jag inte fixa det utan då betalar jag gärna det som behöver betalas och så är det löst.

Fyfan för att flytta alltså.

Och så bjuder jag på en gammal bild på mig själv för att liva upp denna onsdagskväll. En vild gissning på att bilden möjligtvis kan vara ifrån 2007/2008?